Anna och Vetle deltar i ungdoms-VM i Draculas Rumänien! – Hade Ni vågat utmana Dracula?!
Mellan den 5-17 september deltar Anna Blauhut och Vetle Bjørge Strand i FIDE:s ungdoms-VM i Mamaia i Rumänien.
Anna Blauhuts grupp: Girls U14 består av 96 deltagare från världens alla ”hörn”. Foto: Anniken Vestby.
Vetle Bjørge Strands grupp: Open U14 består av 137 kombattanter. Foto: Tom Eriksen.
Organisatörens hemsida: World Youth U14, U16, U18 Championship 2022.
Vi hoppas de får en fin vistelse i Rumänien! – Men låt oss för en stund bekanta oss med Rumäniens mest (ö)kände schackspelare: Greve Dracula…
Greve Dracula möter här Frankenstein i ett parti schack. Foto: IMDB ur filmen: Den svarta katten (The Black Cat) från 1934.
Hur är det egentligen med greve Draculas existens: Fiktion eller möjligen verklighet med ett uns sanning?! Svaret ligger som allt som oftast någonstans där ”emellan”… Vi inleder den här märkliga historien med att titta lite närmare på den klassiska amerikanska skräckfilmen: Den svarta katten (The Black Cat). Där greve Dracula och Frankenstein (Mary Shelleys (1797-1853) romanfigur, som såg dagens ljus för första gången år 1818) spelar schack mot varandra om en ung fager kvinnas öde…
Filmen i regi av Edgar G Ulmer (1904-1972) hade världspremiär den 3 maj 1934 och hade svensk premiär den 13 oktober nämnda år. Trots titeln har Edgar Allan Poes (1809-1849) klassiska novell med samma namn: (The Black Cat, 1843) inget med filmen att göra mer än att Edgar G Ulmers referens till Poes novell helt sonika och fräckt syftade till att väcka uppmärksamhet och bättra på filmens image.
Greve Dracula alias doktor Vitus Werdegast som här spelas av Béla Lugosi (1882-1956). Foto: IMDB ur filmen: Den svarta katten.
Frankenstein alias arkitekten Hjalmar Poelzig som här spelas av Boris Karloff (1887-1969). Foto: IMDB ur filmen: Den svarta katten.
När man skall åka till Draculas Rumänien gör man nog bäst i att ha studerat Dracula Frankenstein gambiten! Den kan uppkomma med: 1. e4 e5 2. Lc4 Sf6 3. Sc3 Sxe4 eller med: 1. Sc3 Sf6 2. e4 e5 3. Lc4 Sxe4. Se med fördel: Dracula Frankenstein gambiten.
Hjalmar Poelzig är här märkbart irriterad över att bli störd mitt i schackpartiet. Senare konstaterar Vitus Werdegast: ”It has been a good game!” eller ”Det har varit ett bra spel!” Foto: IMDB ur filmen: Den svarta katten.
Å andra sidan bör man alltid ta saken i betraktelse från andra sidan brädet också! Frankenstein Dracula varianten... Partiet mellan Jacob Ost-Hansen och John Nunn, Teesside från år 1974 ”går inte av för hackor”…
Verklighetens Dracula var om möjligt ännu mycket mer osympatisk och blodtörstig än Bram Stokers (1847-1912) romanfigur: Dracula från år 1897… Här skall dock tillägas att Stoker i sin tur hade inspirerats av John Polidoris (1795-1821) novell: The Vampyre (Vampyren), från år 1819. Men vi tar det från början: Vlad III Dracul, även känd som Vlad Tepeş, Vlad Pålspetsaren, Vlad III Basarab och Vlad Draculea – Dracula (”Drakens son”). Han föds omkring år 1431, som son till Vlad II Dracul (ca 1395-1447) i Sighișoara i Transsylvanien i dagens Rumänien.
Vi gör ett försök att reda ut begreppen:
Faderns titel, Dracul, härrör från det lantiska ”draco” (draken), som fonetiskt också ligger mycket nära det rumänska ”dracu” (djävul). Vlad II Dracul valdes in i en religiös riddarorden som kallades Drakens orden (”Societas Draconistrarum”), som grundades år 1408 av den ungerske regenten och tillika kejsare av det Heliga romerska riket av tysk nation, Sigismund av Luxemburg (1368-1437) och därifrån kommer sedermera familjenamnet. Sonen Vlad III kom att benämnas ”Dracul” (på rumänska ”Djävulen”, men också ”Drakens son”). Hans namn kom senare att bli synonymt med den grymme blodsdrickande greve Dracula i Bram Stokers roman med samma namn: Dracula. Stokers skönlitterära huvudrollsinnehavare är i sammanhanget ändå relativt timid och ligger långt ifrån verklighetens Vlad Pålspetsaren. Som furste över Valakiet, beläget mellan de Transsylvanska alperna och Donau, kämpade realitetens Dracula mot det Osmanska rikets utbredning. Å delvis tack vare hans ofattbara grymhet förblev Valakiet relativt oberoende en tid, samtidigt som omkringliggande grannländer inlemmades i det Osmanska väldet. Vlad Pålspetsaren gjorde sig ökänd då han lät kanta vägarna med infångade fiender vilka han såg till att de pålades levande på långa störar… Rumänska källor har emellertid mer överseende Draculas ”nycker”. Då de beskriver honom som en ”hård men rättvis” härskare. Vilken benhårt försvarade sitt folk mot såväl de inträngande muslimska osmanerna, som mot bojarerna, den rumänska feodaladeln.
Låt oss för ett ögonblick återvända till Vlad III Draculas far, Vlad II. Han var vojvod, det vill säga härskare av Valakiet under åren 1436-1442. År 1442 sändes Vlad tillsammans med sin bror Radu av politiska skäl som gisslan till den osmanske sultanen Murad II (1404-1451). Historiker tror att Vlad under fångenskapen utvecklade en psykos, med ett hat och en grymhet som senare skulle komma att visa sig under hans regering. Inte blev det bättre av att både hans far och äldre bror Mircea II av Valakiet (1428-1447) mördades. Den äldre brodern torterades och begravdes levande av bojarer från huvudstaden Târgoviște. (Här gör vi en kort avstickare: Staden Târgoviște kommer förövrigt att långt senare åter skriva in sig i historien, då det var här som den rumänske hänsynslöse diktatorn Nicolae Ceaușescu arkebuserades på juldagen år 1989, men nu åter till ämnet.) När Vlads far, Vlad II Dracul mördats av tronpretendent Vladislav II av Valakiet (födelseåret är okänt, men död år 1456) släpptes Vlad III fri från den osmanska fångenskapen och han försökte göra anspråk på Valakiets tron – vilket skulle komma ta hela nio år i anspråk innan han år 1456 lät döda sin fars mördare efter att han intagit Valakiet. Därefter tog han genast i tu med bojarena av Târgoviște. De äldre lät han påla och de yngre tvingades att marschera utan vila till byn Poenari, där de överlevande fick börja uppförandet av borgen i Poenari, som byggdes ovanpå ruinerna av ett äldre kastell.
Vlad III Dracula blev med tiden mycket ökänd för sina grymma bestraffningsmetoder. Hans huvudsakliga favoritstraff var att spetsa folk på pålar, varför han kom att kallas Vlad Tepes, eller på turkiska: ”Kazıklı Voyvoda” – ”Vlad Pålspetsare”. Vlad gjorde motstånd mot det Osmanska väldet och segrade i flera slag år 1462. Den osmanska sultanen Mehmed II även känd som Mehmed Erövraren (1432-1481) lät rusta en armé två gånger större än fursten av Valakiets armé. Vilket fick till följd att Vlad slog till reträtt och använde sig av den så kallade ”brända jordens taktik”. Han lät helt sonika bränna sina egna byar och städer å förgifta deras dricksvattenbrunnar, varpå den osmanska armén inte fick tillräcklig försörjning av livsmedel och vatten. När sultanens armé slutligen nådde huvudstaden Târgoviște, möttes de av en ohygglig syn, då det påstås att 20 000 osmanska fångar hade pålspetsats till döds… Siffrorna tros emellertid vara kraftigt överdrivna, det verkliga antalet tros snarare ligga närmare 2 000, men hur som helst var det en ofattbar stor grymhet även satt i sin egen historiska kontext. Konsekvensen av Draculas tilltag blev emellertid att sultanens trupper valde att slå till reträtt om än bara tillfälligt. Senare samma år led Vlad ånyo nederlag på slagfältet, varefter osmanerna intog slottet Poenari och Dracula flydde till Transsylvanien. Senare blev han tillfångatagen av den ungerske kungen Mattias I Corvinus (1443-1490). Denne hade nämligen hört falska rykten om att Vlad planerade att alliera sig med sin ärkefiende, det Osmanska väldet mot Ungern. Detta fick till konsekvens en 12 år lång fångenskap innan Vlad III Dracula åter för en kort tid kunde regera över Valakiet.
Vi tittar lite närmare på Draculas familjeförhållanden: Vlad III Dracula gifte sig två gånger och fick tre söner och ett okänt antal döttrar. Den första hustrun vars namn ännu är okänt för historien, dog år 1462 i samband med ett självmord inför utsikterna att bli tillfångatagen av osmanerna, när dessa belägrade slottet Poenari. Den andra hustrun var en ungersk adelsdam vid namn Justina Szilágyi (ca 1445-1497). Hon var släkt med den ungerske monarken, som Vlad återkommande träffade när han hölls fången av Mattias I Corvinus. I samband med giftermålet konverterade Vlad från ortodoxin till katolicismen. Draculas äldste son, Mihnea cel Rău (1460-1510), hade för övrigt också han rykte om sig att vara en obarmhärtig och grym furste…
Vlad III Dracul dog i en strid år 1476 mot en armé led av Basarab Laiotă cel Bătrân (ca 1444-1480) även känd som Basarab Laiota den äldre. Ihärdiga rykten påstår att Vlad Pålspetsaren skall ha begravts i klostret i Snagov, något som emellertid inte har kunnat gå att framlägga handfasta bevis för.
Bram Stokers bok om greve Dracula har både lånat material och samtidigt låtit sig inspireras av verklighetens Vlad III Dracula. Inget tyder dock på att han någonsin skall ha ägnat sig åt så kallad vampyrism. Däremot var Vlad en blodtörstig furste i bemärkelsen att han var skoningslös mot sina fiender. Man kan med fog säga att Vlad levde upp till Niccolò Machiavelli (1469-1527) devis som han utryckte i boken Fursten, (skrevs ca år 1513, men utkom postumt först år 1532): ”Det är bättre att vara fruktad än älskad, om du inte kan vara båda.” Med andemeningen att det är mycket säkrare för en furste att vara fruktad än att vara älskad.
När Bram Stokers förlade romanfigurens slott till en plats i norra Transsylvanien vid Borgopasset hade Vlad III Dracula inte någon anknytning till den, men däremot ättlingar till hans tredje son. Den delen av släkten dog sedermera ut på svärdssidan (manslinjen) i början på 1600-talet.
Målningen ”Tre schackspelande systrar” är från år 1555, där den italienska konstnären Sofonisba Anguissola (ca 1530–1625) porträtterat sina systrar Lucia, Europa och Minerva. Foto: TT Bild.
Schack – ett spel med hög status i det medeltida Europa:
Trots visst motstånd från både kyrkligt och världsligt håll, som i det här tidiga exemplet från år 1061, då biskopen av Florens fick ta emot kritik för sitt schackspelande från den italienske kardinalbiskopen Petrus Damiani (1007-1072). Biskopen av Florens försvarade sig med att schack var ett skicklighetsspel och därför särskilde sig från andra spel. Under medeltiden kom intresset för schack i Europa att blomstra, särskilt vid hoven och riddarborgarna, även om nu spelet efterhand också spelades bland allmogen. Det räknades till och med som en av de sju riddardygderna att behärska spelet väl. För i sin bok ”Disciplina Clericalis” listar Petrus Alphonsi (död efter år 1116) schack som en av de totalt sju färdigheter som en god riddare måste besitta. Hur vida nu Vlad III Dracula var en hängiven schackspelare eller inte har de samtida källorna inte kunnat belägga med visshet, men sannolikt, då tidens ideal gjorde gällande att schack var något man skulle bemästra. Frågan avslutningsvis som vi måste ställa oss är om Ni hade vågat spela ett parti schack mot Dracula alias Vlad Pålspetsaren?!
Skriftställaren kan slutligen varmt rekommendera Sveriges Radios program, P3 Historia, som här reder ut begreppen kring: verklighetens Dracula – Vlad III Pålspetsaren.
Rumäniens GM Florin Gheorgiu möter här USA:s GM Bobby Fischer på förstabordet i schackolympiaden i Havanna år 1966. Foto: Chess History/Mr Marks TV.
Vi avslutar den här rumänska odyssén med att titta lite närmare på Rumäniens främste schackspelare genom tiderna. GM Florin Gheorgius (f. 1944) som när han var som bäst var rankad 10:a i världen med 2605 i Elo, år 1980. Gheorgius var Rumäniens förste stormästare och därtill är han också niofaldig rumänsk mästare. Här skall vi nu se på Florins viktoria mot Bobby Fischer (1943-2008). Gheorgius var den ende som vann mot Fischer i sckackolympiaden 1966 i Kubas huvudstad Havanna. Därtill är Florin den ende yngre spelaren än Bobby själv, som någonsin vann ett tävlingsparti mot Robert, mer känd under sitt alias: Bobby Fischer…
Eller se partiet här: GM Florin Gheorgiu – GM Bobby Fischer, Havanna år 1966.
Fiktion eller inte, varför skall man chansa?! Foto: FreeImages/Benjamin.
Kom i rätt VM-stämning genom att lyssna till: ”Dragostea din tei” här med rumänska Haiducii: I början på 2000-talet var ”Dragostea din tei” (rumänska för ”Kärlek från lindarna”) listetta på Europas hittlistor. Lyssna förslagsvis också på svensk-rumänska Dana Dragomir (f. 1964), panflöjtens mästare, den första instrumentalartisten att bli etta på Svensktoppen. Här med det folkkära ledmotivet till Astrid Lindgrens ”Mio min Mio” eller varför inte till exempel ”Amazing Grace” (psalm 231: ”Oändlig nåd mig Herren gav”).
För mer information om Dracula:
Slutligen ett litet fortsatt lästips som tangerar Draculamyten: Historien om Elizabeth Báthory (1560-1614): ”Verklighetens Dracula var en kvinnlig seriemördare.” Vad som verkligen är sant eller myt är det dock inte helt enkelt att få grepp om. Då historier av det här slaget har en osviklig förmåga att bättras på av tidens ”tand”…